Somliga dagar går inte saker och ting som man trott...
Igår kväll skulle jag ta mig en lite avkopplande tur tillsammans med Moa, men den blev allt annat än avkopplande då Moa var spänd och mycket orolig. Sådär rightbrained och spänd har hon nästan aldrig varit förut när jag suttit på. Tittade på det mesta och ville knappt gå över järnvägsspåret, därför vände vi ganska snart och begav oss hemåt. Gjorde mitt bästa för att få henne avslappnad, men kände hur den där elaka känslan kom farandes några gånger i magen.
Rädsla.
Usch! Jag fullkomligt hatar att känna sådär! Men borde ha läst min häst bättre innan jag satt upp- igår var en somlig dag- en dag som Moa inte ville bli riden. Jag tar till mig erfarenheten och hoppas att jag lyssnar bättre på Moa nästa gång!
Funderar fortfarande över vad det var som gjort henne sådär orolig. För även Lillen och Flisan var spända på kvällen då jag tog in dem. Kanske haft besök av något märkligt djur i skogen?
Nåväl, idag myser jag med lilla Maximus :) Min älskade konung!
Bulgur och lite morotsbiffar
