Och så var vi utan hingst...
Då är vi härmed utan en liten finurlig hingst i stallet.
Istället har vi nu en liten makalös valack.
Eftersom Knävland har blivit belägrat under isgatornas paradis blev det ingen tur till veterinären utan Gunnar fick komma hem och göra det på plats. Lika bra det.
Lille tussen skötte sig exemplariskt, var mer cool än mamma och pappa. Ja, för själv fick jag när allt nästan var klart stappla mig ut ur stallet och sätta mig i en snöhög. Jag hörde ingenting och det var svart i ögonen. Tydligen hade jag varit kritvit som ett spöke också. Att jag är så känslig kommer jag nog inte ifrån, försökte verkligen för Fidels skull men man är inte till någon hjälp om man själv ramlar ihop och svimmar.
Men allt gick bra. Nu är Lillen ute och myser som vanligt. Måste bara försöka få han att röra lie extra på sig, men något problematiskt med tanke på all is och små barfotahovisar...
Istället har vi nu en liten makalös valack.
Eftersom Knävland har blivit belägrat under isgatornas paradis blev det ingen tur till veterinären utan Gunnar fick komma hem och göra det på plats. Lika bra det.
Lille tussen skötte sig exemplariskt, var mer cool än mamma och pappa. Ja, för själv fick jag när allt nästan var klart stappla mig ut ur stallet och sätta mig i en snöhög. Jag hörde ingenting och det var svart i ögonen. Tydligen hade jag varit kritvit som ett spöke också. Att jag är så känslig kommer jag nog inte ifrån, försökte verkligen för Fidels skull men man är inte till någon hjälp om man själv ramlar ihop och svimmar.
Men allt gick bra. Nu är Lillen ute och myser som vanligt. Måste bara försöka få han att röra lie extra på sig, men något problematiskt med tanke på all is och små barfotahovisar...
Parelli- Bra för hälsan,huvudet och hjärtat
Att veta vad att göra vid det rätta tillfället
Gårdagens träning med Moa online gick inte riktigt som planerat. Eller var det kanske just det den gjorde.
Frågan är väl snarare vad jag hade planerat... eller inte!
Tanken var iallafall att leka yoyo-game över en bom, men nehej tyckte fröken, inte ska vi gå baklänges över den inte!
Kom på mig själv med att bli frustrerad, skrattade åt mig själv och så tränade vi lite stick to me istället vilket gick bättre.
Men så var vi där vid bommen igen och min Maräng flyttade bakdelen åt alla håll och kanter förutom över bommen. Provade också att göra det tillsammans med henne och då lyckades vi få över de små bakbenen, det fick räcka så. Tid är allt vi har.
En viktig känsla jag dock upptäckte var att jag måste lära mig att få ned min egen energi, när vi skulle avsluta med friendly blev gumman otålig och bufflig, vandrade omkring. Backade ut henne, vände mig om i två minuter och så tittade hon frågande på mig och sedan kunde vi fortsätta gosa avslappnat tillsammans.
Kanske jag omedvetet satte för mycket press på henne igår, utan att låta henne fundera emellan övningarna. Det tål att tänkas på.
Frågan är väl snarare vad jag hade planerat... eller inte!
Tanken var iallafall att leka yoyo-game över en bom, men nehej tyckte fröken, inte ska vi gå baklänges över den inte!
Kom på mig själv med att bli frustrerad, skrattade åt mig själv och så tränade vi lite stick to me istället vilket gick bättre.
Men så var vi där vid bommen igen och min Maräng flyttade bakdelen åt alla håll och kanter förutom över bommen. Provade också att göra det tillsammans med henne och då lyckades vi få över de små bakbenen, det fick räcka så. Tid är allt vi har.
En viktig känsla jag dock upptäckte var att jag måste lära mig att få ned min egen energi, när vi skulle avsluta med friendly blev gumman otålig och bufflig, vandrade omkring. Backade ut henne, vände mig om i två minuter och så tittade hon frågande på mig och sedan kunde vi fortsätta gosa avslappnat tillsammans.
Kanske jag omedvetet satte för mycket press på henne igår, utan att låta henne fundera emellan övningarna. Det tål att tänkas på.
Här är jag nu
Här är jag nu. Sittandes på en köksstol med Historieundervisningens byggstenar i högsta hugg.
Funderar mig tidvis bort, så avbryter tentamenskrivandet med ett litet blogginlägg.
Jag har den senaste tiden börjat förstå att jag faktiskt inte saknar ridningen sisådär otroligt mycket som jag först trodde. Självfallet kliar det i kroppen vissa dagar när solen tittar fram över all snö. Då vill jag ut med Marängen barbacka och ta en härlig tur. Men jag vill just nu verkligen hellre fokusera på mig själv från marken, hur jag är i min kommunikation med hästarna. Jag har fått den Aha-upplevelse jag behöver. Nu är det PNH som gäller. Så kommer det förbli.
Tack och lov har jag och Moa fått en ny människa i våra liv. Beatrice har varit och är till ovärderlig hjälp nu när jag varit sängliggandes. Vi trivs så bra med henne och hon med oss. Tappade nästan tron på att vi inte skulle hitta någon människa som var rätt för Moa. Hon har fått välja själv. Många trevliga personer har varit här och hälsat på och provridit, men ibland har det bara varit nog att se Moas blick för att förstå hennes önskan. Jag har lyssnat.
Bea fick också under sin första provtur känna av de flesta av Moas sidor och det tycker jag var lika bra. Min Maräng är världens mest snälla och trygga häst men eftersom hon nu blivit mer extrovert än förut har hon blivit gladare och busigare och med det kommer bocksprång och "galoppeti". Jag ser det som positivt, men om man då är rädd och ser hennes beteende som dumheter blir det helt fel i vår värld.
Nej dags att återgå till tentan.
Tjohej
Funderar mig tidvis bort, så avbryter tentamenskrivandet med ett litet blogginlägg.
Jag har den senaste tiden börjat förstå att jag faktiskt inte saknar ridningen sisådär otroligt mycket som jag först trodde. Självfallet kliar det i kroppen vissa dagar när solen tittar fram över all snö. Då vill jag ut med Marängen barbacka och ta en härlig tur. Men jag vill just nu verkligen hellre fokusera på mig själv från marken, hur jag är i min kommunikation med hästarna. Jag har fått den Aha-upplevelse jag behöver. Nu är det PNH som gäller. Så kommer det förbli.
Tack och lov har jag och Moa fått en ny människa i våra liv. Beatrice har varit och är till ovärderlig hjälp nu när jag varit sängliggandes. Vi trivs så bra med henne och hon med oss. Tappade nästan tron på att vi inte skulle hitta någon människa som var rätt för Moa. Hon har fått välja själv. Många trevliga personer har varit här och hälsat på och provridit, men ibland har det bara varit nog att se Moas blick för att förstå hennes önskan. Jag har lyssnat.
Bea fick också under sin första provtur känna av de flesta av Moas sidor och det tycker jag var lika bra. Min Maräng är världens mest snälla och trygga häst men eftersom hon nu blivit mer extrovert än förut har hon blivit gladare och busigare och med det kommer bocksprång och "galoppeti". Jag ser det som positivt, men om man då är rädd och ser hennes beteende som dumheter blir det helt fel i vår värld.
Nej dags att återgå till tentan.
Tjohej
Märklig inledning på denna vecka 7
Härmed ska jag nu dokumentera för alla eder att detta är en vecka som kommer bjuda på både det ena och det andra. Jag har det liksom på känn. Gårdagen spenderades till exempel med att åka borta till Erica två gånger för att plocka tillbaka lilla Tora som ideligen fann sig nöjdare utanför hagen än i den. Förnöjt tittade hon fram på oss bakom lekstugan och knappt hade vi hunnit ur bilen innan hon kom fram och hälsade så glatt. Hon blev också förtjust i att jag såklart råkade ha godsaker i fickan.
Idag är det alla hjärtans dag. Denna dag inleddes med att bussen bara susade förbi mig imorse. Då blev jag tvär. Nästa buss var försenad, men vi hann upp i tid till Härnösand.
Första pausen klockan 09.00 höll jag såklart på att börja gråta eftersom vi var "inlåsta" i biblioteket fram till 09.30- men jag tog mig samman. Bet ihop.
Klockan 10.00 köpte jag mig ett litet chokladhjärta. Det räddade min dag. Solskenet tittade fram inom mig.
Lunchen spenderades i ryggläge på golvet i datasalen, tillsammans med naturgodis och spratlandes tår.
Jag undrar vad som sker imorgon. För övrigt har jag mycket tankar just nu om allt och inget och litet till. Vi ser som sagt vad veckan bjuder på!
Dagen till ära platsar en fin bild på käraste lilla Piccabbo med sitt hjärta!
Idag är det alla hjärtans dag. Denna dag inleddes med att bussen bara susade förbi mig imorse. Då blev jag tvär. Nästa buss var försenad, men vi hann upp i tid till Härnösand.
Första pausen klockan 09.00 höll jag såklart på att börja gråta eftersom vi var "inlåsta" i biblioteket fram till 09.30- men jag tog mig samman. Bet ihop.
Klockan 10.00 köpte jag mig ett litet chokladhjärta. Det räddade min dag. Solskenet tittade fram inom mig.
Lunchen spenderades i ryggläge på golvet i datasalen, tillsammans med naturgodis och spratlandes tår.
Jag undrar vad som sker imorgon. För övrigt har jag mycket tankar just nu om allt och inget och litet till. Vi ser som sagt vad veckan bjuder på!
Dagen till ära platsar en fin bild på käraste lilla Piccabbo med sitt hjärta!
Tack för idag
Älskade lilla Lillen
Fidel Baldomero "Lillen" han växer nästan så det knakar, ändock kommer han förmodligen alltid att vara just Lillen. Så vacker, fin och lyhörd. Intresserad och klok.
Liten tuss, det ska bli så roligt att se vad du vill göra när du blir stor!
Summertime in the Snow
Längtar till sommaren... men njuter av snöfallet här utanför!
Tossing totte pluto pong pong dong
Nya Mål
Tjoohej!
Sakta men säkert bliver jag bättre i min rygg. Tar emot att vara stilla stilla stilla bara...
Jag vill röra på mig, arbeta med kroppen och studsa runt. Men allt har sin tid. Detsamma är det med allt här i livet. Allting har sin tid.
Det som har skett det har skett. Måste se framåt. Jag har satt nya mål. Nya Viktiga mål. För nu är det som så att jag har svårt att göra saker halvhjärtat. Det är antingen eller, även om jag är en människa som ser livets gång i skimrande färger från regnbågen. Under de senaste två veckorna har jag fått mycket tid över för att fördjupa mig i flertalet Parellifilmer och hunnit läsa gamla Savvy Times från 2010 och 2011. Nu är det denna väg vi skall gå tillsammans med våra fyrbenta vänner! Bara uttrycket "Take the time it takes, so it takes less time” har gett mig insikten att verkligen ta det lugnt nu (fast huvudet säger något annat). Det är som att vakna. Vakna upp ur en sorts dvala. Nu kör vi.
Så målet detta år är Level 1 med Moa och Lillen till i sommar och Level 2 till hösten med Moa, Micke håller på med Madde för fullt i deras "rightbrainade" värld :) . Låta det ta sin tid.
Att jag inte får rida på tre månader gör mig inte så mycket, ger mig bara ännu mer motivation att bli duktig och tydlig i min kommunikation från backen.
Nu ska jag snart trycka på min korsett och i sakta mak pulsa ut i stallet för att instruera Micke och Piccabbo i hovbandagets ädla konst...
Riskvikk och jordgubbssylt i min rosa mugg med vackra hönor på!
Sakta men säkert bliver jag bättre i min rygg. Tar emot att vara stilla stilla stilla bara...
Jag vill röra på mig, arbeta med kroppen och studsa runt. Men allt har sin tid. Detsamma är det med allt här i livet. Allting har sin tid.
Det som har skett det har skett. Måste se framåt. Jag har satt nya mål. Nya Viktiga mål. För nu är det som så att jag har svårt att göra saker halvhjärtat. Det är antingen eller, även om jag är en människa som ser livets gång i skimrande färger från regnbågen. Under de senaste två veckorna har jag fått mycket tid över för att fördjupa mig i flertalet Parellifilmer och hunnit läsa gamla Savvy Times från 2010 och 2011. Nu är det denna väg vi skall gå tillsammans med våra fyrbenta vänner! Bara uttrycket "Take the time it takes, so it takes less time” har gett mig insikten att verkligen ta det lugnt nu (fast huvudet säger något annat). Det är som att vakna. Vakna upp ur en sorts dvala. Nu kör vi.
Så målet detta år är Level 1 med Moa och Lillen till i sommar och Level 2 till hösten med Moa, Micke håller på med Madde för fullt i deras "rightbrainade" värld :) . Låta det ta sin tid.
Att jag inte får rida på tre månader gör mig inte så mycket, ger mig bara ännu mer motivation att bli duktig och tydlig i min kommunikation från backen.
Riskvikk och jordgubbssylt i min rosa mugg med vackra hönor på!
Tur i Oturen
Här ligger fröken robot.
I en hård korsett som klämmer.
Spricka i svanskotan, fraktur i en länkota samt två kotor som tryckts ihop.
Vad trevligt. Ridförbud i tre månader.
Vad var det som hände?
Jag och min finaste Maräng hade ofantligt trevligt tills jag tappade balansen och hamnade på backen.
Och landade tokigt.
Så nu blev det tokigt.
Men Moa lever och mår fint.
Och jag lever och kommer bli bra.
Det är huvudsaken.
I en hård korsett som klämmer.
Spricka i svanskotan, fraktur i en länkota samt två kotor som tryckts ihop.
Vad trevligt. Ridförbud i tre månader.
Vad var det som hände?
Jag och min finaste Maräng hade ofantligt trevligt tills jag tappade balansen och hamnade på backen.
Och landade tokigt.
Så nu blev det tokigt.
Men Moa lever och mår fint.
Och jag lever och kommer bli bra.
Det är huvudsaken.
Fantastikt trevlig dag med våra vänner!
Gott nytt år!
Ett nytt år med nya möjligheter, det gillar jag skarpt.
Äntligen är landskapet vintervitt och väglaget bra för små hingstfossingar så Lillen fick följa med Flisan ut på tur idag.
Han var så duktig och skötte sig exemplariskt, dock bör han få ett nytt smeknamn: Myrsloken!
Ett nytt år med nya möjligheter, det gillar jag skarpt.
Äntligen är landskapet vintervitt och väglaget bra för små hingstfossingar så Lillen fick följa med Flisan ut på tur idag.
Han var så duktig och skötte sig exemplariskt, dock bör han få ett nytt smeknamn: Myrsloken!
Väl tillbaka hemma igen var det så Moa, Madde och Lady som slog följe upp till paddocken. Micke och jag lekte Seven games med våra godingar och Susanne red. En fantastiskt söt liten fjordingman hade också anlänt till stallet däruppe, han var pratglad och Moa verkade liksom matte tycka att han var sockersöt. Moa var mycket duktig idag, dock blev hon aningens extrovert när vi lekte circling-game och bockade runt som en liten tokfia, för att sedan vända upp mot matte med den underbaraste blicken man kan få. "Visst var jag duktig nu?". Nu var det väl inte riktigt hennes graciösa uppvisningar som var målet, men det fick räcka för dagen då hon fann det ofantligt roligt samt att jag skulle ha haft den längre linan. Men nu vet vi till nästa gång.
Åh, vad jag älskar hästarna!!!
Me, Myself & I
Goder morgon. Idag är det Lucia. I likhet med alla dessa ljus som idag är tända har det här gått upp ett ljus för mig.
Det har öppnats en ny dörr. Jag känner en lättnad. Någon form av trygghet. I mig själv. Jag kan.
Finns bara en som är som jag. Nu ska jag börja leva mitt eget liv.
Det ska gå. Jag ska bli tydligare. Vara den jag är.
Nu är det slut på att leka struts i snöstormande hagelvindar.
Tack.
Det har öppnats en ny dörr. Jag känner en lättnad. Någon form av trygghet. I mig själv. Jag kan.
Finns bara en som är som jag. Nu ska jag börja leva mitt eget liv.
Det ska gå. Jag ska bli tydligare. Vara den jag är.
Nu är det slut på att leka struts i snöstormande hagelvindar.
Tack.
Tjohej!
Det snöade igår kväll så nu är världen vit och ljuset piggar upp.
Sitter och försöker sammanfatta ett slutgiltigt svar till frågorna på den humanistiska delen av hemtentan.
Det går relativt väl och är för övrigt ganska kul att skriva om, för det är ändock om ett ämne som berör mig och då får man ju liksom hälften på köpet!
Såg en inspirerade Parellifilm imorse, så om Micke inte ska rida Madde idag tänkte jag ta och träna lite med han i paddocken. Hittat två roliga övningar som jag tror att särskilt han kommer svara fint på. Det känns spännande och roligt.
Det kliar i mig av ridabstinens trots att jag senast red i söndags kväll :)
Allt gott!
Sitter och försöker sammanfatta ett slutgiltigt svar till frågorna på den humanistiska delen av hemtentan.
Det går relativt väl och är för övrigt ganska kul att skriva om, för det är ändock om ett ämne som berör mig och då får man ju liksom hälften på köpet!
Såg en inspirerade Parellifilm imorse, så om Micke inte ska rida Madde idag tänkte jag ta och träna lite med han i paddocken. Hittat två roliga övningar som jag tror att särskilt han kommer svara fint på. Det känns spännande och roligt.
Det kliar i mig av ridabstinens trots att jag senast red i söndags kväll :)
Allt gott!
Världen som jag ser den
Vad är det egentligen som betyder något om vi inte lyssnar?
Jag blir alltmer brydd över vad det är vi gör med våra hästar, vad många utsätter dem för.
För egen vinnings skull. Jag har kommit till någon ny slags insikt och ser världen med nya ögon.
Men jag gillar inte allt jag ser. Det jag ser gör mig ledsen. Det värker i hjärtat. Öden som virvlar förbi i mitt liv, jag kan inte stanna dem, jag kan inte få dem.
Jag var på en ridskola för två veckor sedan. Det var många år sedan jag var där sist.
Där stod jag så bakom raden av fjorton apatiska, energilösa och håglösa hästar.
De vilade. Sov.
Den eviga slummern. Slummern många ridskolehästar förmodligen stänger in sig i. För att orka. Leva.
Där stod jag så med en olustig känsla i kroppen och insåg där och då att det som var mitt andra hem under min uppväxt med andra ögon är ett fängelse för hästarna.
Jag blir alltmer brydd över vad det är vi gör med våra hästar, vad många utsätter dem för.
För egen vinnings skull. Jag har kommit till någon ny slags insikt och ser världen med nya ögon.
Men jag gillar inte allt jag ser. Det jag ser gör mig ledsen. Det värker i hjärtat. Öden som virvlar förbi i mitt liv, jag kan inte stanna dem, jag kan inte få dem.
Jag var på en ridskola för två veckor sedan. Det var många år sedan jag var där sist.
Där stod jag så bakom raden av fjorton apatiska, energilösa och håglösa hästar.
De vilade. Sov.
Den eviga slummern. Slummern många ridskolehästar förmodligen stänger in sig i. För att orka. Leva.
Där stod jag så med en olustig känsla i kroppen och insåg där och då att det som var mitt andra hem under min uppväxt med andra ögon är ett fängelse för hästarna.
Men jag försöker lyssna. Höra vad de säger mig.
Jag börjar bli mer harmonisk.
Jag är lycklig. Jag har tur.
Det är livet att få vara med våra vänner.
Jag börjar bli mer harmonisk.
Jag är lycklig. Jag har tur.
Det är livet att få vara med våra vänner.
Som en dröm hon står. Liten trasig i världen.
Lyckan kommer, lyckan går.
Jag av hela hjärtat önskar att hon kärlek får.
Jag lär mig. För varje dag. Hästarna lär mig för livet. Jag ser.
Energi
Goder afton. Eller kväller snarare.
Energi var det. Jag känner den. Från en ny liten vän ute i stallet.
Märkligt (och mycket trevligt) hur vissa nya bekantskaper "känner in en" med ens.
Intressant. Känns bra.
Förstod igår då en mycket trevlig och intressant människa var här för att prata med Lady, att jag kanske kommunicerar ganska väl med vår Maräng. Kändes som att hon på något sätt såg det jag ser och känner varje dag med bästa.
Men jag tror vi får kalla på henne igen för att verkligen höra vad våra vänner säger.
Men jag tror att alla, vi var och en kan förstå våra bästa vänner bara vi ser, är uppmärksamma och lyssnar på vad de verkligen säger.
Resultatet är kanske inte alltid det förväntade, det vi trodde och antog från början. Så lätt att ta ting för givet utifrån vår egen mänskliga uppfattning, men stannar man upp och känner vännen får man nya svar. Svar på vägen till framtiden.
Tillsammans når man målet. Kanske nya mål.
Det handlar om att leva. Tillsammans. Finns inget bättre. När man är ett med hästen.
"Medaljens baksida" är något som jag snarare förknippar med "Livet här och nu"- det som är det vi alla söker.
Svaren har vi alla inom oss.
Kuddar och renbäddade sänglakan
Energi var det. Jag känner den. Från en ny liten vän ute i stallet.
Märkligt (och mycket trevligt) hur vissa nya bekantskaper "känner in en" med ens.
Intressant. Känns bra.
Förstod igår då en mycket trevlig och intressant människa var här för att prata med Lady, att jag kanske kommunicerar ganska väl med vår Maräng. Kändes som att hon på något sätt såg det jag ser och känner varje dag med bästa.
Men jag tror vi får kalla på henne igen för att verkligen höra vad våra vänner säger.
Men jag tror att alla, vi var och en kan förstå våra bästa vänner bara vi ser, är uppmärksamma och lyssnar på vad de verkligen säger.
Resultatet är kanske inte alltid det förväntade, det vi trodde och antog från början. Så lätt att ta ting för givet utifrån vår egen mänskliga uppfattning, men stannar man upp och känner vännen får man nya svar. Svar på vägen till framtiden.
Tillsammans når man målet. Kanske nya mål.
Det handlar om att leva. Tillsammans. Finns inget bättre. När man är ett med hästen.
"Medaljens baksida" är något som jag snarare förknippar med "Livet här och nu"- det som är det vi alla söker.
Svaren har vi alla inom oss.
Kuddar och renbäddade sänglakan
Ett ton ärtor
Hej.
Allmänheten bör härmed upplysas om att mitt tillstånd just för tillfället innefattar följande aspekter:
* Ett blekt ansikte - som förvisso döljer ett ton ärtor där innanför.
* Febertoppar - som får min kropp att ena stunden skaka sig fördärvad för att sedan låtsas vara på solsemester.
* Trötthet - Sover mest hela tiden.
* Jag jag jag - för tänk så synd det är om mig va?
Nej. Det kunde varit värre. Mår visserligen inte tipp topp och ligger faktiskt till sängs med feber. Tänkte vara frisk och kry imorgon då jag skall jobba. Bättre idag än igår. Idag orkar jag dock plugga lite. Läsa lite om hållbar utveckling ur ett politiskt perspektiv samt se lite på UR Access om våra sinnen.
Majsbollar och krossad choklad
Allmänheten bör härmed upplysas om att mitt tillstånd just för tillfället innefattar följande aspekter:
* Ett blekt ansikte - som förvisso döljer ett ton ärtor där innanför.
* Febertoppar - som får min kropp att ena stunden skaka sig fördärvad för att sedan låtsas vara på solsemester.
* Trötthet - Sover mest hela tiden.
* Jag jag jag - för tänk så synd det är om mig va?
Nej. Det kunde varit värre. Mår visserligen inte tipp topp och ligger faktiskt till sängs med feber. Tänkte vara frisk och kry imorgon då jag skall jobba. Bättre idag än igår. Idag orkar jag dock plugga lite. Läsa lite om hållbar utveckling ur ett politiskt perspektiv samt se lite på UR Access om våra sinnen.
Majsbollar och krossad choklad
Jag fortsätter läsa lite till
Ja, god morgon. Eller trevlig lunch snarare.
Här sitter man och läser, och läser, och läser och så läser man lite till.
Skriver skriver skriver.
Fast jag vill gå ut. Andas. Hoppa i löven. Klia på hästarna. Busa med katterna.
Höststäda på gården. Kontrollera hagtråden.
Gå upp i skogen. Sätta mig under ett träd. Bara vara. Jag. Andas. Känna att jag lever.
Lyssna på tystnaden. Fåglarna som flyttar. Löven som faller.
Och bara vara. jag.
Men nu river den inre stressen. Klöser och fräser. Gör mig stingslig och tvär. Bitter.
Jag försöker tränga bort den. Fokusera.
Jag måste träna på detta. Varje dag.
För jag vill leva. Varje dag.
Inte i morgondagen. Inte i gårdagen.
Här och nu.
Jag börjar med ett leénde.
Tack
Här sitter man och läser, och läser, och läser och så läser man lite till.
Skriver skriver skriver.
Fast jag vill gå ut. Andas. Hoppa i löven. Klia på hästarna. Busa med katterna.
Höststäda på gården. Kontrollera hagtråden.
Gå upp i skogen. Sätta mig under ett träd. Bara vara. Jag. Andas. Känna att jag lever.
Lyssna på tystnaden. Fåglarna som flyttar. Löven som faller.
Och bara vara. jag.
Men nu river den inre stressen. Klöser och fräser. Gör mig stingslig och tvär. Bitter.
Jag försöker tränga bort den. Fokusera.
Jag måste träna på detta. Varje dag.
För jag vill leva. Varje dag.
Inte i morgondagen. Inte i gårdagen.
Här och nu.
Jag börjar med ett leénde.
Tack
