KlumpaDumpa

I gårdagens ST var det ett repotage om att man kunde söka bidrag för att restaurera gamla häbren och byggnader.
Då detta är något vi ändå tänkt att göra kom detta som en mycket positiv överraskning!
Som alla de som känner mig vet, är jag ju en relativt konservativ och "bevarande" människa.
Saker och ting ska vara som de alltid varit.
Därför är vår lilla gård något utöver det där lilla extra för mig. Både häbret och vår gamla smedja är i stort sett orörda av tidigare ägare och vänta ni bara till våren då jag kan börja utforska på allvar!

Det jag hittills luskat fram om vår gårds historia är att det var bonden Karl Johan Alfred Lindahl som huserade här från början till mitten på 1900-talet. Fruns flicknamn var Selma Eugenia Brundin ( därefter Lindahl ) och tillsammans fick de dottern Eivor. I den bibel från 1888 ute i häbret står namnet Anna Brundin, så förmodligen är det ju en släkting till Selma.
Följande text är hämtad ur en samlingsbok över Sundsvallsgårdar under 40-talet:

"Knävland 2:27, Töva: Areal: Totalt 45 ha, därav 8 åker, 27 skog. Taxeringsvärde 14.800 kronor, därav jord 12.800, skog 2000. Till släkten 1902. Mangårdsbyggnaden av trä, innehållande 1 rum, 1 kök, källare. Ekonomibyggnad för 2 hästar och 7 nötkreatur. - Lantbrukare Alfred och Selma Lindahl. Dotter: Eivor."

Lite senare idag när det ljusnat funderar jag på att bege mig ut på en liten fotorunda och dokumentera mina små fynd.


Tegelsten och fotogenlampa

Jag har nu tagit en premiärtur på våra snowräjers; Erik och Tobias.
Glad i hågen tultade jag upp i skogen med Ronja hack i häl för att därefter göra mig redo och sedan bar det iväg, ända ned till brevlådan. Vi såg nog lite galna ut, jag och Ronja.

Uppenbarligen är det inte meningen att vi ska ha några hästar i vårt lilla stall.
Igår kom det en tjej och tittade och allt var frid och fröjd- antagligen skulle hon komma med hästen på söndag.
Glad i hågen ringde man Camilla och menade att nu kan Helge flytta in hos oss och nu blir det ordning och reda.
Men sedan vid halv tio på kvällen ringde tjejen upp och berättade att hennes kompis som hon skulle låna transport av hade en stallplats åt henne och eftersom det stallet låg i Bergsåker nära ridskolan, var det bättre.
Suck och stånk. Hon verkade vettig och bra, så det kändes mycket tråkigt...
Någon som vill flytta in i vårt stall?!?

Jaja... Igår baxade vi iallafall hem 9 spånbalar- det som fick plats i bilen på två vändor.... Micke lämnade mig i pant på Granngården första vevan. Så lite spån har vi nu hemmavid, vilket är bra utifall att.

Ojoj nu inser jag att det idag är Lucia.


Ljus och stjärngossar

1. Vit choklad
2. Napolenbakelser
3. Brända mandlar
4. Rött vin
5. Mörk chocklad


Nej, jag är inte alls boored

Hmmpff

Min man vägrar att kliva upp.
Som vanligt.
Jag känner nu hur pressen ökar.
I mitt inre ser jag hur allt spån är slut.
Fattas bara det.
Eller att den insnöade bilen inte startar.
Kan han vakna snart?




Grrrrrrr & Brrrrrrrr

Idag slog man upp russinen 05.55- Sovmorgon med andra ord. Dessvärre fann jag det inte särskilt trevligt att jag igår hade somnat så sött med kläderna på, kändes med andra ord lite som efter en blöt kväll på krogen.

Här ute i vår lilla by snöar det rätt mycket nu, så efter en stärkande kopp kaffe begav jag mig ut och skottade i ungefär sisådär 40 minuter tills armarna förvandlades till makaronimassa. Då gick jag in och tände mig en sprakande och värmande brasa istället. Betydligt mysigare.

I Sundsvall råder för tillfället spånbals kris, så idag måste jag och min älskling fara till Granngården och köpa några balar söderifrån- om det inom kort skulle komma pållar.
Idag kommer det ut en tjej och kollar stallet så det är bara att hålla tummarna, annars blir det snart till att skaffa egna små liv. Micke och jag funderar ju på att skaffa oss en lättare Shirehäst till sommaren/hösten. Men det är ju inte så bara.

Nu blir det till att besöka duschen och hoppas att man kommer ut som en ny människa.



Pepparkaksdeg och nejlikor

Jag känner mig seg idag.  Inte riktigt här. Det är en bra dag- det känner jag.  Men seg.
Måhända att det kommer sig av gårdagen, mitt arbete igår var ju så struligt som det bara kan bli. Nästan.
Det är just för tillfället aningen kaotiskt på mitt jobb- jag klagar dock inte- konstaterar bara fakta.
Mitt jobb är roligt och givande- men för tillfället är det så att man känner sig sådär otillräcklig och känslan av att saker glöms bort är ständigt påträngande och tar energi. Man är ju alltid noga och ansvarstagande och kanske är det just det som gör att man just nu känner sig så smått knäckt.
Men jag klagar som sagt inte. Hoppas bara att saker och ting inom kort löser upp sig så det blir bra för alla.

Ronja, vår lilla Gammeltant har börjat löpa. Hon finner inte detta särskilt trevligt och skäms över det faktum att det blir små droppar här och där. Tur att man är en liten städtant som yr omkring med skurmoppen mest hela tiden.
Igår passade vi även lilla Nova, som till skillnad från Ronja mer eller mindre befinner sig mer ovanför marken än på den.

Njaaa... Nu ska jag nog sätta mig och pyssla lite med huspapper och mina egna små dokument.
Allt är en röra- från räntepapper till pensionskoder.


Ack Värmeland du sköna