KlumpaDumpa

God kväll!

Alla ni som har någorlunda sunt förnuft i behåll- bry er inte särskilt mycket om den något märkliga rubriken på detta inlägg. Eller förresten, ingen (oavsett relativ förnuftighetsnivå) borde ens fundera på att tolka det jag skrivit. Anledningen? Ganska enkelt uttryckt just på grund av att jag inte vet själv.

 

Jag är trött nu. Trött förstår ni. Hjärnkontoret fungerar inte riktigt som det ska. Jag glömmer saker och ting. Som att låna böcker på biblioteket till exempel. Jag tar dem helt enkelt och går, jag har hört att det även kallas stöld. Tack och lov larmade en liten smart receptor i mitt DNA om detta till mitt centrala nervsystem så jag tog min smarta telefon och ringde ett samtal till Mittuniversitets bibliotek i Sundsvall. Senare samma kväll hade jag totalt glömt bort PIN-koden till den smarta telefonen (den är inte så smart att den minns den själv förstår ni- uppenbarligen) och 01.00 på natten kunde man så återfinna en smått hysterisk Matilda Isaksson på jakt i köket efter en dammig PUK-kod. Jag hittade den och sen var allt frid och fröjd. God natt liksom, nu kan du kanske vakna imorgon. Gnällspik.

 

Jag har idag upplevt ett inre agg mot busstrafiken, jag blev vresig, gråtig och förbannad- i en mix som doftade kombination av äpplen och bubbelvatten. Jag blev faktiskt så upprörd att jag glömde min telefon hos chauffören. Men sen kom en snäll gubbe med den till mig- tack sade jag då, artigt såklart.

 

För övrigt är min utbildning vid Mittuniversitet ett fenomen som bör granskas utifrån- detta på grund av att det inte riktigt verkar som att vi kommer få den behörighet som utlovades där och då för 4 år sedan när man sökte utbildningen. Skumt? Absolut, och vad värre är verkar det inte som att någon vill ta ansvar för detta...

 

Ja, ni hör ju gott folk.För övrigt vet jag och Sara fortfarande inte vad botten på tratten innehåller. Det vill vi veta förstår ni. Vad vi ska skriva om i examensarbetet alltså. Det är bottnen på tratten. Jag tror att den är gul som en kantarell. Festligt, inte sant?

 

Nej, nu ska jag ta och krypa ned i soffan med min mage som innehåller en vild bebis. Jag längtar så sjukt mycket efter att få träffa denna vilda underbara bästa bebis.

 

God natt